BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

I uppsatsen analyseras den arabiska översÀttningen av Bröderna LejonhjÀrta, tillsammans med den engelska frÄn vilken den arabiska Àr översatt. Resultatet visar att stilnivÄn Àr högre i den arabiska texten, vilket Àr vanligt vid översÀttning av barnlitteratur till mÄnga sprÄk. Vissa förÀndringar av betydelsen har skett vid översÀttningen. Intressant att nÀmna Àr översÀttningarna av saga och Àventyr, som fÄtt diverse heroiska och svulstiga översÀttningar. Analysen visar ocksÄ att det faktum att översÀttningen Àr gjord via ett tredje sprÄk har pÄverkat översÀttningen..

Analys av den svenska översÀttningen av Bayna al-qasrayn/Mellan de tvÄ slotten av Naguib Mahfuz (fyra kapitel). Prövning av hypotesen att översÀttningar alltid uppvisar en högre grad av uttrycklighet jÀmfört med kÀlltexterna (Blum-Kulka 1986)..

ModersmÄlsundervisningen i arabiska har införts i svenska skolor sedan 1970-talet. Huruvida den uppfyller de kriterier som gör att den spelar en viktig roll i sprÄk- och identitetsutveckling Àr en öppen frÄga. ModersmÄlsundervisningen i arabiska konfronterar mÄnga utmaningar som gör att den kan vara svÄr att genomföra. Skillnaden mellan den skriftliga formen och den talade och muntliga arabiskan utgör en av de problem som försvÄrar inlÀrningen. LikvÀl Àr modersmÄlslÀrare lyckligtvis medvetna om diglossi i arabiska och dess effekter pÄ undervisningen.

LÀroböcker som anvÀnds i undervisningen i arabiska som modersmÄl importeras frÄn arabiska lÀnder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. PÄ grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som anvÀnds i undervisningen hÀr i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats Àr att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i lÀroboken ?Al qeraa al arabia?, som anvÀnds i undervisning i arabiska som modersmÄl pÄ grundnivÄ. För att analysera den valda lÀroboken har jag valt att kombinera tvÄ analysmetoder, nÀmligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk nÀrlÀsning? och en sprÄkvetenskaplig metod, dÀr jag anvÀnder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att lÀroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som Àr frÄn olika arabiska lÀnder. Avslutningsvis diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

I samhÀllet kommer vi ofta i kontakt med tvÄsprÄkighet, sÄ Àven pÄ logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svÄrt att genomföra sprÄkbedömningar pÄ barn med flera modersmÄl eller annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med uppsatsen var att översÀtta benÀmningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan anvÀnda det för att testa aktivt ordförrÄd. Passivt ordförrÄd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS.

Uppsatsen undersöker sprÄket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar bÄde beskrivning och analys av de sprÄkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som Äterfinns i huvudnyheter i arabisk press och pÄ internet. Materialet Àr hÀmtat frÄn fyra dagstidningar och tvÄ internetsidor under VT2008..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre lÀromedel: Svenska impulser 1 (2008) som anvÀnds i Svenska kurs 1, SprÄkporten- Svenska som andrasprÄk 123 (2012) menad att anvÀndas i Svenska som andrasprÄk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som anvÀnds i Arabiska som modersmÄl i kurs 1. Syftet med studien Àr att synliggöra lÀromedlens skrivideologier och vilka förutsÀttningar som dessa ger för elevers skriftsprÄksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrÄn skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda mÄlgruppen. I studien har lÀromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier dÀr exempel pÄ skrivuppgifter frÄn varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över sprÄksyn och hennes skriv- och inlÀrningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, SprÄkporten - Svenska som andrasprÄk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsÀttningar för skriftsprÄksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av lÀromedlens skrivuppgifter, vilken framstÀller lÀromedlens mÄlgrupper som objekt snarare Àn subjekt i sin inlÀrning och tilldelar de olika fÀrdigheter och sprÄkkunskaper..

UpplĂ€st fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har Ă€nnu inte utarbetats för upplĂ€st fri vers, troligen pĂ„ grund av att det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla poetiska effekter. LĂ„g talhastighet och sĂ€rskilda accent- och betoningsmönster Ă€r en del av en litterĂ€r konvention för den upplĂ€sta fria versen. Dessa parametrar Ă€r troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för upplĂ€st fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplĂ€sta fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning faststĂ€ller denna talares lĂ„ga talhastighet, vilken Ă€r enligt konventionen för upplĂ€st fri vers.

Studie av innehÄllet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. InnehÄllsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Uppsatsen analyserar utifrÄn den allmÀnna aspektteorin, som först översiktligt presenteras, ett antal utdrag ur Yousuf Idris' roman al-Haram med tillhörande svenska översÀttning av Ingvar Rydberg. Detta för att se hur arabiskans grammatiskt uttryckta aspektdistinktioner i narrativ kontext kan Äterges i det svenska verbsystemet..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommunikation mellan modersmÄlslÀrare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som anvÀndes var observationer av tre grupper en grupp frÄn förskola, en grupp i Äk 1 och 2 och en grupp i Äk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmÄlslÀrarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmÄlslÀrarna, barnen och eleverna anvÀnde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. KodvÀxling och kroppssprÄk var de vanligaste strategierna som anvÀndes under samtal och diskussion.

Denna magisteruppsats presenterar en bibliografi över svensk litteratursom blivit översatt till arabiska. NÄgon sÄdan bibliografi finns inte sedan tidigare och istudien motiveras behovet av bibliografin med bristerna i de befintliga databasernassökresultat med avseende pÄ svensk litteratur översatt till arabiska samt svÄrigheterna förvarje forskare som vill anvÀnda dem. DÀrefter följer en översiktlig kvantitativ analys avtitlarna i bibliografin med fokus pÄ var, nÀr och hur titlarna översatts samt trender ochtendenser vad gÀller genrer, författare, förlag, översÀttare och utgivning. En bibliografisom denna som presenteras i studien Àr helt oumbÀrlig för varje forskare som vill studeravad som översatts för att kunna utföra vidare och mer djupgÄende analyser i Àmnet..

Denna studie undersöker om dold sprÄkförstÄelse i ett andrasprÄk kan synliggöras vid ÄterberÀttande pÄ förstasprÄket. Det kan vara svÄrt att skilja sprÄkutvecklingen hos barn med typisk sprÄkutveckling med svenska som andrasprÄk frÄn sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga sprÄkstörda barn om man testar dem pÄ andrasprÄket. DÀrför behövs det referensdata för normalsprÄkiga barn. Sexton barn i femÄrsÄldern med normal sprÄkutveckling, Ätta ensprÄkiga barn med svenska som första sprÄk och Ätta flersprÄkiga barn med arabiska som första sprÄk och svenska som andrasprÄk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flersprÄkiga barnen fick sagan upplÀst pÄ svenska och ÄterberÀttade först pÄ svenska och sedan pÄ arabiska.